Nöjesbloggen

Vi var säkert där också
Header

Namnet avgör … inget alls

11.02.2013 17.33 | Skriven av HBL Nöje i musik - (Kommentarer inaktiverade för Namnet avgör … inget alls)

Det var kanske en av mina mindre lyckade kvällar på stan i fjol då jag råkade hamna i samma bord som Jason Weckman. Jag hade förstås ingen aning om vem han var, men någon berättade att han sjunger i ett band som heter Vintage Puppy … och mer behövdes inte sägas. (Vykortet här intill är det första man får när man bildgooglar namnet.)

”Amen guuud så dåligt bandnamn!! På riktigt!? Man kan inte heta så …”, förklarade jag upprepat och mer än ingående för Jason, som ska ha diplom, inte bara för att han inte knockade mig där och då på stället, utan dessutom försvarade sitt namnval.

Minns jag rätt så fick jag ändå in en kläm om att ”om musiken är bra, så spelar det sist o slutligen ingen roll … men man gör det sjukt svårt för sig att attrahera diggare före de hört låtarna”.

Det visade ju sig sen att Vintage Puppy var helt ok, och dessutom hade lite sköna goth-influenser på vissa spår, och när han sjunger låter han lite som svenska kultjhälten Freddie Wadling (Cortex, Blue For Two, Fläskkvartetten … bilden t.v.). I går fick jag sedan se Vintage Puppys första video Harder, och den var faktiskt rätt fin. Kolla här nedan!

 

 

Jag brukar alltid säga att det bara finns två bra bandnamn i rockhistorien: The Rolling Stones och RIDE. Det finns förstås tusentals andra, men som Shakespeare säger: ”What’s in a name?”

En kompis som har ett fint soft/alt rockband på gång berättade att de sökt namn för bandet i flera månader, men nu han hade han hittat det: Blood Heat. Och ja ba ”nej nej nej … man kan inte heta Blood Heat, ffs!” Men liksom Jason stod han på sig, och när vi lyssnat igenom det kommande albumet började jag mjukna. Idiotfina låtar, texter och speciellt fin vokalist – Henna heter hon, finsk tjej med Marianne Faithful och Janis Joplin i rösten, och som vuxit upp i Norge och Danmark … aldrig fel. Ni kommer att höra av dem snart, hoppas jag.

Vi dras med en massa fåniga bandnamn, när man tänker efter. Kent, Bad Religion, Rotten Sound, Bob Malmström, Strip Music och Duran Duran bara för att nämna några som ligger överst på min ”senast spelade”-lista. Eller U2, Green Day och Coldplay för att ta några av de största. Det verkar inte spela någon roll vad man heter, så länge låtarna funkar. Fråga fast Seattlebandet Lesbian som gör en ”prog-influenced epic-doom and blackened metal” och kallar sig det ledande inom The New Wave of American Psychedelic. Trots – eller tack vare – sitt namn skrev de nyss skivkontrakt med Translation Loss Records för sitt tredje album Forestelevision.

Ju färre konnotationer ett namn har, desto bättre, brukar jag tycka. Men försök låta bli att inte uppskatta till exempel svenska humormetalbandet Sportlov med medlemmar som Fjällräv Vikernes, Thermoss eller Dubbdäck Doom Occulta … och när vi ändå är på friluftstemat: Kolla NYC-metalbandet Natur. Deras fjolårsplatta Head Of Death är inte alls pjåkig om man diggar old school melodisk metal.

Men världens bästa bandnamn, alla kategorier, måste fortfarande var The Kristet Utseende. Rena konsten, bara namnet! Hur de låter? Minns inte. Men kolla här om det intresserar …