När Göran Persson i början av 90-talet valdes till ordförande för Sveriges socialdemokrater skedde det efter att han konsekvent förnekat att han varit intresserad av posten. I James Clavells klassiska roman Shogun gör britten John Blackthorne likadant – förnekar ihärdigt att han vill bli shogun, men gör i hemlighet allt för att nå dit.

Stone Roses 2011

Senaste femton åren har Ian Brown spelat samma spel. I varje intervju har han förnekat att Stone Roses någonsin gör comeback – och det frågades i nästan varje intervju under femton år. Men som Göran Persson sade: ”Man säger nej tills man blir tillfrågad av beredningsutskottet” eller Blackthorne som till slut erkänner att hans enda strävan faktiskt varit att bli shogun vände Ian Brown kappan och tutade i veckan ut att Roses länge planerat en ny återförening. Den legendariska Manchesterkvaretteten har tränat i smyg och redan hunnit boka en turné för sommaren 2012. Det talas till och med om ett nytt album …

Kanske behövde indievärlden lite goda nyheter i efterdyningarna av Kim Gordons och Thurston Moores skilsmässa, och gudarna vet att en Roses reunion varit trettioplussarnas våta dröm under hela 2000-talet … men nu när det sker känns det ändå lite blää. Av många orsaker.

Mytologin om Stone Roses är större än deras musik. De var briljanta, men de var också så starkt knutna till sin tid och rörelsen kring Madchester, baggy trousers, dansant pop, retro-psykedelia och extacy att det är svårt att ta dem ur den kontexten.

Trots att de gjorde ett svinbra album och en lång rad ännu finare singlar var de ganska dåliga live. Det kan man

Stone Roses Blackpool Live 1989

se på inspelningen av Blackpool Live. Det girar hit och dit, och Brown kunde inte sjunga. Det kan inte ännu heller. Det var ändå coolt för han var så sprängpåtänd på E att ögonen nästan ploppade ur hålorna, och hans improviserade bongotrummande i I Am The Resurrection var en schamanistisk trip mer än ett musikaliskt bidrag.

Den magin går knappast att överföra mer än tjugo år framåt i tiden. Nu är han 48 och en av de intressantaste artisterna i England helt på egen hand.

Jag har svårt att se att det kunde bli något annat än nostalgi. Och jag hatar nostalgi.