Nöjesbloggen

Vi var säkert där också
Header

Roky har alltid varit här

15.04.2010 11.47 | Skriven av Tommy Pohjola i musik - (Kommentarer inaktiverade för Roky har alltid varit här)

Hey man, I Have Always Been Here Before.

Det är som DN skriver. Man kan bygga upp en hel skivsamling av enbart Roky Erickson-plattor trots att han gjort en handfull originalinspelningar.

Så vad är då grejen med karln, varför får rockpoliser och inventarierna på Bar Loose stimmig blick så fort Roky kommer på tal? Originellt skrammel och låtpoesin, om vi säger så. Erickson var och kanske är fortfarande före sin tid.

Han är också en tragisk figur och omständigheterna har definitivt bidragit till den klassiska mytbildningen.

Roky Erickson spelade på Tavastia i december 2007. Kanongig!

Peter Steele 1962–2010

Det var på spårvagnen till jobbet klockan nio i morse jag bläddrade genom facebook och prickade av födisgratulationer som flutit in, när jag på en kompis status update läste ”Spooky – I was just listening to Type O Negative the whole day at the office yesterday” och en länk till Sputnik Musics nyhetsnotis som löd: ”Unconfirmed reports suggest that Peter Steele, frontman of gothic metal group Type O Negative, has died of heart failure aged 48.”

WTF!?

Över till Twitter och sök på ’steele’ … och visst fan, det var ingen isolerad incident. Till och med wikipedia hade ändrat artikeln om Steele till imperfekt och tillagt dödsdatumet 14 april 2010.

Men som alla vet är inte det heller något bevis på att typen faktiskt växlat om. Och speciellt i fallet Peter Steele är det långt ifrån första gången världen får höra att han lämnat in. Steele brukade själv sprida liknande rykten, såsom år 2005 då en gravsten med hans namn på publicerades på Type O Negatives hemsida.

Störst inom goth.

Källan till informationen den här gången visade sig vara Fuse TV:s metal-dj ”Mistress” Juliya Chernetsky som halv sju-tiden i morse (finsk tid) postade några tweets: ”Today is a very sad day in metal…” / ”End of an era.” / ”Peter Steele passed today. I loved my friend…our idol…my heart is with his band and family …” / ”He passed of heart failure today. Just spoke to Kenny.” (Kenny Hickey är gitarristen i Type O Negative.)

Det sägs att den första reaktionen på ett sorgebudskap är förnekelse och misstro, och i det här fallet var jag ett skolboksexempel. Han kan ju inte vara död!? De var ju ute och turnerade nyss! Det fanns ju rykten om en ny skiva! Han hade ju trappat ner knarket! Ju! Ännu i skrivande stund vet jag inte om det är ett hundraprocentigt faktum att gothmetallens bokstavligt talat största personlighet är borta. Men det verkar inte bättre …

Med sina 201 centimeter, polsk-rysk-isländsk-brittiska rötter, grovhuggna fysik och ansiktsdrag var Peter Steele (född som Petrus T. Ratajczyk, 4 januari 1962 i Brooklyn, NY) själva sinnebilden av den mörka, tunga och långsamma metal som Type O Negative blev kända och älskade för. I motsats till många andra i doom- och gothgenren fanns det alltid en självironi hos Steele som höjde honom och musiken till en egen nivå. Steele hade heller inga förebilder i sin genre, de enda han hyllade var ”the fab four”, Beatles. Type O Negative kallade Steele för ”The Drab Four”.

The last international playboy.

Steele var känd som oberäknelig och egensinnig, kliniskt deprimerad och glad i många slags droger, och där han otvivelaktigt hade en genial vision i sin musik kan man inte säga det samma om många av hans privata äventyr. Att han till exempel spritt naken och med kuken hård vek ut sig i Playgirl lär han ha bittert ångrat när han efteråt fick veta att hälften av läsarna är bögar. (Kolla bild här och här om du är myndig och nyfiken …)

Trots att han var musikaliskt aktiv sedan 1979 var det Type O Negative (1990–2010) som blev Steeles livsverk. Bandet släppte sju album som saknar sitt motstycke i musikhistorien, och fansen må tvista om huruvida Bloody Kisses (1993), October Rust (1996) eller World Coming Down (1999) var det bästa. Senaste plattan Dead Again kom 2007, samma år som Type O Negative besökte Finland för sista gången på Sauna Open-festivalen i Tammerfors. Gången innan var Tuska 2003, varifrån det i stans rockkretsar klassiska youtube-klippet ”Peter Steele loves Vanity Beach” också kommer. Ingen ironi här inte. ”Nejdå.”

Som vi minns honom :)

Medan jag skriver detta varierar uppgifterna om Steeles öde … wikipedia har igen listat honom som levande och ändrat tempus tillbaka till presens. Twitter kokar av kondoleanser och några säger att det är ”confirmed” men har inga länkar att backa upp det med. Inte heller Type O Negatives Official Computer Email Page har några nyheter om sångaren. Sidan är senaste uppdaterad 5 februari. Det närmaste vi nu kommer är webbsidan knac.com som påstår sig ha fått bekräftelse från ”en källa inom bandet”. De skriver att ”Peter was a longtime friend of knac” (det ska säkert stå ’knark’ egentligen -red anm) och att de kommer att sakna honom.

Jag börjar tro på det här nu. Det är fyra timmar sedan Mistress Juliya postade första tweeten. Dags att tagga ner med en cigg och lyssna på en av mina all time Type O Negative-favoriter: ”Everyone I Love Is Dead”.

……………

Ok … kl 15.10 kom det ett besked från Type O’s facebookgrupp att bandet och Peters familj förbereder ett officiellt utlåtande. Saken är biff då … fan, märker att det fortfarande fanns ett hopp i mig som nu slocknade. Uppriktigt ledsen.