Supergrupper kommer och går. Nyligen skrev jag här på bloggen om Chickenfoot som går hem i de amerikanska stugorna och – ja, så var det inte så mycket mer med den saken.

Konceptet ”supergrupp” är inte nytt. Rockmusiken har sina rötter i mörkaste Afrika och letar man riktigt noga hittar man säkert en supergrupp där också. Kommersiellt gångbart blev uttrycket senast när Eric Clapton, Rod Stewart och gänget började byta uppsättningar som andra byter strumpor. Det var på 1960- och 1970-talen.

I början på 1990-talet skrevs det många rubriker om Whitesnakesångaren David Coverdales och Led Zeppelin-gitarristen Jimmy Pages projekt Coverdale Page. Nu snackas det om Them Crooked Vultures som är Dave Grohl, Josh Homme och John Paul Jones nya band. Det är, som Dr Strangeman uttrycktre det i ett tidigare blogginlägg, mycket ”Let there be guitars!” över det. Skrammel. Bra skrammel.

Coverdale Page och Them Crooked Vultures har en gemensam nämnare och det är Zep. JPJ var gruppens basist och liksom på ”Coverdale Page” hörs Zeppelins rock väldigt tydligt också på ”New Fang”.

Men man kan inte i all evighet hålla på och hylla Led Zeppelin eller supergrupper som gör en xerox av Led Zeppelins musik. I stället vill jag göra vågen för Dave Grohl vars curriculum vitae kan sammanfattas så här:

• Nirvana.
• Foo Fighters.
• Probot.
• Killing Joke.
• Them Crooked Vultures.

Dessutom har han lekt ihop med Ozzy och Lemmy och precis alla i rockbiz som är värda att lekas med.

Karln är en jävla Midas, alltså! Jag kan inte komma på ett projekt där han varit med och som floppat. Personlig favorit i Daves diskografi? Allt med Nirvana och så Killing Jokes album från 2003. Kolla Youtubeklippet här.